Suf fought the law and the law won.
Statsministern var här i Umeå och pratade igår. Under föreläsningen så utfördes en så kallad "aktion" (deras ord inte mina) där de började prata om arbetarklass och hur Reinfeldt är en liberalist som ska åka från stan.
Jaha ja det var ju jättegulligt. Att de höll banderollen upp och ner lämnar jag utan hänsyn då jag mest tycker att det är komiskt i stunden men egentligen inte har så mycket med saken att göra.
Det är alltså ett gäng människor som har kommit fram till att "Ja men vi ska engagera oss! Vi ska göra skillnad. Vi går och skriker dåliga hejaramsor när statsministern håller föredrag".
Eh.... nej... Ännu värre blir det när de skriker om saker som inte ALLS har något med själv föredraget att göra. Statsministern pratade om Klimat och hur USA och Kina måste ställas tillsvars för de utsläpp och hur de måste börja engageras mer i de internationella konventioner som skapas. Nej men absolut stick från stan. Dom är ju arbetarklass. Arbetarklassen har väl ingen nytta av att veta något om klimatet eller?
Jag läste sedan ett inlägg vars länk skickades till mig av en vän där samma personer som utförde den här "aktionen" förklarar lite mer vad de stod för. Jag vet inte om de har missat att måste du förklara aktionen så är den rätt misslyckad. Den symboliska meningen ska väl ändå vara tydlig. Ut ur Umeå tycker jag inte är gott nog.
I det här inlägget pratas det om att de skulle stödja yttrandefrihet om det innebar att alla fick samma mediala utrymme oavsett klass, inkomst osv osv osv men:
"Det är inte yttrandefrihet när man behöver betala för att göra sin röst hörd eller dela kapitalisternas intressen för att få uttala sig i de medier som de äger."
Man behöver inte betala för att göra sin röst hörd.. ställ dig och skrik på renmarkstorget bäst du vill. Men Media jobbar för pengar och att göra en procentuell prisbedömning baserat på inkomst känns inte riktigt som något media skulle ägna sig åt. Sen måste jag säga att den dagen media blir direkt statsägt det är den dagen jag skulle bli riktigt orolig. Kapitalisterna som uttalar sig i den media de äger ja då måste jag säga att då gäller det väl ändå att själv vara lite kritisk. Jag säger inte riktigt åt Pressbyrån att de MÅSTE ta in en viss tidning bara för att annars är de kapitalistiska svin.
Jag får hela känslan över att det är människor med för mycket tid som väljer att slåss mot något bara för att de vill slåss. Revolutionärsbarn i palestinasjal som inte kan klara sig en dag utan sin ipod, msn och vill inte jobba på mcdonalds bara för att "de bara inte känner för det". Bekvämligheten har ätit upp nöden och allt som blir kvar är frustration som tar form av radikala utbrott i helt fel sammanhang som faktiskt skapade mer förakt (från vad jag har hört) än något annat.
Jaha ja det var ju jättegulligt. Att de höll banderollen upp och ner lämnar jag utan hänsyn då jag mest tycker att det är komiskt i stunden men egentligen inte har så mycket med saken att göra.
Det är alltså ett gäng människor som har kommit fram till att "Ja men vi ska engagera oss! Vi ska göra skillnad. Vi går och skriker dåliga hejaramsor när statsministern håller föredrag".
Eh.... nej... Ännu värre blir det när de skriker om saker som inte ALLS har något med själv föredraget att göra. Statsministern pratade om Klimat och hur USA och Kina måste ställas tillsvars för de utsläpp och hur de måste börja engageras mer i de internationella konventioner som skapas. Nej men absolut stick från stan. Dom är ju arbetarklass. Arbetarklassen har väl ingen nytta av att veta något om klimatet eller?
Jag läste sedan ett inlägg vars länk skickades till mig av en vän där samma personer som utförde den här "aktionen" förklarar lite mer vad de stod för. Jag vet inte om de har missat att måste du förklara aktionen så är den rätt misslyckad. Den symboliska meningen ska väl ändå vara tydlig. Ut ur Umeå tycker jag inte är gott nog.
I det här inlägget pratas det om att de skulle stödja yttrandefrihet om det innebar att alla fick samma mediala utrymme oavsett klass, inkomst osv osv osv men:
"Det är inte yttrandefrihet när man behöver betala för att göra sin röst hörd eller dela kapitalisternas intressen för att få uttala sig i de medier som de äger."
Man behöver inte betala för att göra sin röst hörd.. ställ dig och skrik på renmarkstorget bäst du vill. Men Media jobbar för pengar och att göra en procentuell prisbedömning baserat på inkomst känns inte riktigt som något media skulle ägna sig åt. Sen måste jag säga att den dagen media blir direkt statsägt det är den dagen jag skulle bli riktigt orolig. Kapitalisterna som uttalar sig i den media de äger ja då måste jag säga att då gäller det väl ändå att själv vara lite kritisk. Jag säger inte riktigt åt Pressbyrån att de MÅSTE ta in en viss tidning bara för att annars är de kapitalistiska svin.
Jag får hela känslan över att det är människor med för mycket tid som väljer att slåss mot något bara för att de vill slåss. Revolutionärsbarn i palestinasjal som inte kan klara sig en dag utan sin ipod, msn och vill inte jobba på mcdonalds bara för att "de bara inte känner för det". Bekvämligheten har ätit upp nöden och allt som blir kvar är frustration som tar form av radikala utbrott i helt fel sammanhang som faktiskt skapade mer förakt (från vad jag har hört) än något annat.
Ja men låt att homosexuella män bestämma kvinnoidealt... skitsmart
Faktum är att vi är mer matberoende än vi tror. Många säger att de inte bryr sig men sekunden de går upp ett gram och jeansen börjar strama lite så kommer morötterna fram och chokladen blir stenad och dränkt i dammen.
Vi är så matade med mirakelkurer att vi har slutit titta på den allmäna livsstilen som faktiskt är grunden till den prekära situationen många finner sig i.
Jag utger mig inte för att vara en allvetande guru (jo okej ibland då) men har man gjort en viktminskning på 7 kilo på fel väg. Gått upp tre gånger så mycket och sen gått ner 17 kilo på rätt sätt och hållt i vikten i ett år borde man väl veta någonting eller? Om inte annat vet jag något som inte funkar...
och det är allt skitsnack om MIRKELKURER. Tyvärr det är lika verkligt som jultomten, tandfeén och ideen om att dietglass är gott.
Ät grapefrukt till frukost, åt algtabletter, äppelvinägertabletter och alla andra tabletter man kan tänka sig.. för att inte tala om de jävla "rensningskurerna". Ät bara frukt i tre veckor och gå ner ton i vattenvikt om du orkar hålla i det och om du inte orkar hålla i det så kommer det sluta med en panikätning av allt med kolhydrater och protein och fett som finns. Det är i samma grad som när boxare vattenbantar för att klara invägningen sen hetsäter de för att ha någon energi till själva fighten. De kan gå upp ca 5 kilo på tre timmar för att de hetsäter i den månen.
De som läser de här som någonsin bantat och anser sig ha "anorexia"... har ni sett en person som har riktiga ätstörningar? En person som inte bara tycker att det är lite jobbigt med det där vecket på magen som blir när man böjer sig fram utan istället slutar äta i fyra dagar helt och hållet bara för att de ser hur huden vekar sig när de nuddar tårna med händerna? Har du sett en person som följt varenda jävla bantningskur som finns? En person som inte ätit fett de senaste 15 åren och är därför precis så där smal som tidningarna säger att man ska vara och försöker förklara hur man blir. Det är SKITSNACK. Det är en filosofi som bygger inte på att få ett långt och lyckligt liv utan på att bryta ner kroppen till den punkten att den verkliga omvärlden kommer vilja lägga en på psyket och "modevärlden", som styrs av homosexuella män som bantar ner sina modeller tills de ser ut som prepubertala pojkar, tycker du är alldeles "fabulös".
Det har alltid varit känt vad som gäller för att komma i ordning med vikten. Ät bra MAT och rör på dig. Jag prövade.. det var inte lätt och det gick inte snabbt... det gick ASLÅNGSAMT men här sitter jag nu 17 kilo senare. En vikt som har hållt sig... trots att jag både äter chips och godis någon gång ibland. Problemet är inte okunskap det är den frustration som ligger bakom. Den naiva medialt framkallade bilden av att det går att "fixa"... Sluta tro att det finns ett enkelt "quickfix" och fatta att flabben på magen försvinner när du slutar köpa hem chips och börjar äta ordentlig mat och får röven ur soffan ibland.
// Bex
Vi är så matade med mirakelkurer att vi har slutit titta på den allmäna livsstilen som faktiskt är grunden till den prekära situationen många finner sig i.
Jag utger mig inte för att vara en allvetande guru (jo okej ibland då) men har man gjort en viktminskning på 7 kilo på fel väg. Gått upp tre gånger så mycket och sen gått ner 17 kilo på rätt sätt och hållt i vikten i ett år borde man väl veta någonting eller? Om inte annat vet jag något som inte funkar...
och det är allt skitsnack om MIRKELKURER. Tyvärr det är lika verkligt som jultomten, tandfeén och ideen om att dietglass är gott.
Ät grapefrukt till frukost, åt algtabletter, äppelvinägertabletter och alla andra tabletter man kan tänka sig.. för att inte tala om de jävla "rensningskurerna". Ät bara frukt i tre veckor och gå ner ton i vattenvikt om du orkar hålla i det och om du inte orkar hålla i det så kommer det sluta med en panikätning av allt med kolhydrater och protein och fett som finns. Det är i samma grad som när boxare vattenbantar för att klara invägningen sen hetsäter de för att ha någon energi till själva fighten. De kan gå upp ca 5 kilo på tre timmar för att de hetsäter i den månen.
De som läser de här som någonsin bantat och anser sig ha "anorexia"... har ni sett en person som har riktiga ätstörningar? En person som inte bara tycker att det är lite jobbigt med det där vecket på magen som blir när man böjer sig fram utan istället slutar äta i fyra dagar helt och hållet bara för att de ser hur huden vekar sig när de nuddar tårna med händerna? Har du sett en person som följt varenda jävla bantningskur som finns? En person som inte ätit fett de senaste 15 åren och är därför precis så där smal som tidningarna säger att man ska vara och försöker förklara hur man blir. Det är SKITSNACK. Det är en filosofi som bygger inte på att få ett långt och lyckligt liv utan på att bryta ner kroppen till den punkten att den verkliga omvärlden kommer vilja lägga en på psyket och "modevärlden", som styrs av homosexuella män som bantar ner sina modeller tills de ser ut som prepubertala pojkar, tycker du är alldeles "fabulös".
Det har alltid varit känt vad som gäller för att komma i ordning med vikten. Ät bra MAT och rör på dig. Jag prövade.. det var inte lätt och det gick inte snabbt... det gick ASLÅNGSAMT men här sitter jag nu 17 kilo senare. En vikt som har hållt sig... trots att jag både äter chips och godis någon gång ibland. Problemet är inte okunskap det är den frustration som ligger bakom. Den naiva medialt framkallade bilden av att det går att "fixa"... Sluta tro att det finns ett enkelt "quickfix" och fatta att flabben på magen försvinner när du slutar köpa hem chips och börjar äta ordentlig mat och får röven ur soffan ibland.
// Bex
Munkavla Skipper i jämställdhetens namn
Hej världen
Saken är den att eftersom vi varje dag stöts på olika sorters propaganda om hur vi måste sträva efter jämställdhet och genus och män är elaka och bla bla bla så blir man tillslut mörkrädd för att ens göra något som förstärker könsroller. Samtidigt som allt kopplas till ens kön och har ingenting att göra med ens personlighet. Individens slits bort från sina rättigheter att välja och blir istället utställd som en produkt av samhällets förtryck. Istället för att se en tjej som tycker om att laga mat åt sin pojkvän har vi en stackars offer som blivit intvingad i en könsroll som samhället lagt på henne som ett ok av stenar och spik för att förtrycka henne till den punkt då hon drabbas av stockholmssyndrom och börjar tycka om det.
Men vad är det för jävla dravel. Måste man hävda sitt fria val för att få göra något som historiskt sett har varit "kvinnogöra" har vi inte ens kommit så långt i utvecklingen att vi kan se förbi könsrollerna och istället se att de finns dom som lagar mat åt sina respektive för att de tycker om det eller för att det bara blir så.
Måste man verkligen gå in och analysera varje liten sketen kolatom om VARFÖR vi gör så. Trenden om psykologiska underströmmar förstör utsikten. Vi ser inte skogen för vi står och analyserar VARFÖR träden har en viss sorts bark. Ibland blir jag så trött på det att jag kräks.
Samtidigt står Anna Skipper på TV och säger att man måste vara feminin i köket och tvingar på den butchiga tjejen som vill bli yrkesmilitär med stationering i afghanistan ett fult förkläde med femtitals modell. Dubbelmoral så att det skriker om det. Kan ingen fin liten feminist sätta munkavle på Anna skipper istället för att gnälla på mig för att jag tycker om mascara och laga mat åt min bror?!
// Bex
Saken är den att eftersom vi varje dag stöts på olika sorters propaganda om hur vi måste sträva efter jämställdhet och genus och män är elaka och bla bla bla så blir man tillslut mörkrädd för att ens göra något som förstärker könsroller. Samtidigt som allt kopplas till ens kön och har ingenting att göra med ens personlighet. Individens slits bort från sina rättigheter att välja och blir istället utställd som en produkt av samhällets förtryck. Istället för att se en tjej som tycker om att laga mat åt sin pojkvän har vi en stackars offer som blivit intvingad i en könsroll som samhället lagt på henne som ett ok av stenar och spik för att förtrycka henne till den punkt då hon drabbas av stockholmssyndrom och börjar tycka om det.
Men vad är det för jävla dravel. Måste man hävda sitt fria val för att få göra något som historiskt sett har varit "kvinnogöra" har vi inte ens kommit så långt i utvecklingen att vi kan se förbi könsrollerna och istället se att de finns dom som lagar mat åt sina respektive för att de tycker om det eller för att det bara blir så.
Måste man verkligen gå in och analysera varje liten sketen kolatom om VARFÖR vi gör så. Trenden om psykologiska underströmmar förstör utsikten. Vi ser inte skogen för vi står och analyserar VARFÖR träden har en viss sorts bark. Ibland blir jag så trött på det att jag kräks.
Samtidigt står Anna Skipper på TV och säger att man måste vara feminin i köket och tvingar på den butchiga tjejen som vill bli yrkesmilitär med stationering i afghanistan ett fult förkläde med femtitals modell. Dubbelmoral så att det skriker om det. Kan ingen fin liten feminist sätta munkavle på Anna skipper istället för att gnälla på mig för att jag tycker om mascara och laga mat åt min bror?!
// Bex
Avboka min plats som kåt flåsande 19 åring tack
Hej världen.
Ibland kan man tröttna. Idag var en sådan dag. För all del. Mina vänner är underbara men ibland känns det som att livet ligger på loop. "nollningen" gör det väl inte bättre.
Jag var på en förfest med trevliga människor. Men efter x antal drinkar som jag inte deltog att dricka av började samtalsämnet loopas. Det var samma sak hela tiden. När vi sedan stod i en automatkö och jag märkte hur FULLA alla var. Det märks tydligast när man själv är nykter så började jag bli så utled på hela fenomenet.
Sen hamnade vi i världens kö till en av de klubbar som borde döpas till "Köttgrottan" bara för att det är en köttmarknad och det märks. Där rann min skål över. Tanken på att stå 40 min i kö för att komma in på en klubb som jag egentligen inte hade någon lust att gå på. Stå på ett dansgolv med en massa ASFULLA människor med ingen vilja alls att göra dem sällskap in i dimman och dessutom betala pengar för hela spektaklet kändes som en av de dummaste tankar jag har hört talas om någonsin.
Jag vet inte riktigt vad min poäng är. Men jag tror mer att jag är stolt över mig själv som faktiskt gick. Jag har haft den något pinsamma vanföreställningen att det är töntigt att stanna hemma en lördag kväll plötsligt blev det oerhört bekvämt. Jag tror att uttrycket "jag är för gammal för det här" grundar sig egentligen i en längtan efter något som inte har något med ålder att göra utan en "mognare" sysselsättning. Jag hade ingen lust av att bli flåsad i nacken av en kåt stackars 19 åring som klämmer ur sig ännu en halvdan raggningsreplik (ja vet stackars mig som blir uppraggad på krogen hahaha. snacka om I-landsproblem). Men jag antar att tanken om att jag skulle börja Uni igen gjorde att jag tänkte att man kanske kunde få lite mer högintelligenta samtal men tyvärr förvandlar "nollningsperioden" alla begåvande studenter till flåsande kåta 19 åringar.
Faktum är att just idag känner jag att jag avbokar min plats som kåt flåsande 19åring och hittar på något mer konstruktivt istället.
// Bex
Ibland kan man tröttna. Idag var en sådan dag. För all del. Mina vänner är underbara men ibland känns det som att livet ligger på loop. "nollningen" gör det väl inte bättre.
Jag var på en förfest med trevliga människor. Men efter x antal drinkar som jag inte deltog att dricka av började samtalsämnet loopas. Det var samma sak hela tiden. När vi sedan stod i en automatkö och jag märkte hur FULLA alla var. Det märks tydligast när man själv är nykter så började jag bli så utled på hela fenomenet.
Sen hamnade vi i världens kö till en av de klubbar som borde döpas till "Köttgrottan" bara för att det är en köttmarknad och det märks. Där rann min skål över. Tanken på att stå 40 min i kö för att komma in på en klubb som jag egentligen inte hade någon lust att gå på. Stå på ett dansgolv med en massa ASFULLA människor med ingen vilja alls att göra dem sällskap in i dimman och dessutom betala pengar för hela spektaklet kändes som en av de dummaste tankar jag har hört talas om någonsin.
Jag vet inte riktigt vad min poäng är. Men jag tror mer att jag är stolt över mig själv som faktiskt gick. Jag har haft den något pinsamma vanföreställningen att det är töntigt att stanna hemma en lördag kväll plötsligt blev det oerhört bekvämt. Jag tror att uttrycket "jag är för gammal för det här" grundar sig egentligen i en längtan efter något som inte har något med ålder att göra utan en "mognare" sysselsättning. Jag hade ingen lust av att bli flåsad i nacken av en kåt stackars 19 åring som klämmer ur sig ännu en halvdan raggningsreplik (ja vet stackars mig som blir uppraggad på krogen hahaha. snacka om I-landsproblem). Men jag antar att tanken om att jag skulle börja Uni igen gjorde att jag tänkte att man kanske kunde få lite mer högintelligenta samtal men tyvärr förvandlar "nollningsperioden" alla begåvande studenter till flåsande kåta 19 åringar.
Faktum är att just idag känner jag att jag avbokar min plats som kåt flåsande 19åring och hittar på något mer konstruktivt istället.
// Bex
sprit är skit men drick med måtta för det är obligatoriskt!
Välkommen världen till nyöppningen av bloggen.
Faktum är att jag nu återvänt till min folkbokförda stad och har börjat skolan igen. Ja eller Universitetet ursäkte ursäkte. Nu har jag gått från att vara "nolla" till att vara fadder. En härlig utveckling som dock väcker den eviga debatten om alkoholkulturen som finns.
Man "SKA" supa brukar vara det allmäna ordet. Jag vet inte om jag håller med om detta. Aboslut det finns människor som tappar sina sociala (och övriga) hämningar med lite sprit i kroppen men man kan inte slå bort det underbara faktum att "sprit är skit".
Många av mina vänner och bekanta pratar om "alko-lås" på mobilen och uttrycket "walk of shame" kom till när man pratade om bakfyllan som tar över och man måste inse vad man gjort kvällen innan.
Sen har vi mitt favorituttryck "dricka med måtta". Jag håller med men uttrycket känns delvis försvenskat (lagom-folket slår till igen) och delvis föråldrat, förlegat och förjävligt.
Dricka med måtta i all ära (och missförstå mig rätt. vissta ska vi inte supa oss asfulla varje kväll men det är formuleringen än något annat jag vänder mig mot) men måste det låta så... pitoreskt?
Jag lär få mottaga ett antal hurringar för det här inlägget men jag tror att folk som inte är med i visan själva har glömt bort hur det är att festa under en nollning. Jag tror våran ytterst selektiva minnesbalk väljer bort de minnena. Gruvliga bakfyllor bleknar med tiden. Bra eller dåligt men så är det.
Nåja för att komma tillbaka till min poäng. Jag tror att det som behöver attackeras är det som ger upphov till ATT man dricker. Inte själva drickandet i sig. Putsa bort all sorts "obligatorisk" alkoholinblandning i nollningen/insparken för då kan man enklare avgöra själv vad man känner för. Det är som att vi glömmer bort att grupptryck behöver inte vara tio människor som står och skriker på en liten stackare att denne ska klä av sig och springa näck runt huset. Det är lika mycket att när man säger att man är nykter och inte dricker något för kvällen (reaktioner jag stötte på så sent som i måndags) blir folk grundligt förvånade och frågar "VARFÖR DÅ?!". Inget ont om dessa personer. Absolut inte. Men det visar tydligt att det "normala" är att man super och inte förens vi har fått bort den normen kan vi egentligen minska alkoholintaget till en nivå som är acceptabel.
Alkohol har fortfarande en "cool" stämpel som sitter hårdare än Fantomen märket på skurkar.
// Bex
Faktum är att jag nu återvänt till min folkbokförda stad och har börjat skolan igen. Ja eller Universitetet ursäkte ursäkte. Nu har jag gått från att vara "nolla" till att vara fadder. En härlig utveckling som dock väcker den eviga debatten om alkoholkulturen som finns.
Man "SKA" supa brukar vara det allmäna ordet. Jag vet inte om jag håller med om detta. Aboslut det finns människor som tappar sina sociala (och övriga) hämningar med lite sprit i kroppen men man kan inte slå bort det underbara faktum att "sprit är skit".
Många av mina vänner och bekanta pratar om "alko-lås" på mobilen och uttrycket "walk of shame" kom till när man pratade om bakfyllan som tar över och man måste inse vad man gjort kvällen innan.
Sen har vi mitt favorituttryck "dricka med måtta". Jag håller med men uttrycket känns delvis försvenskat (lagom-folket slår till igen) och delvis föråldrat, förlegat och förjävligt.
Dricka med måtta i all ära (och missförstå mig rätt. vissta ska vi inte supa oss asfulla varje kväll men det är formuleringen än något annat jag vänder mig mot) men måste det låta så... pitoreskt?
Jag lär få mottaga ett antal hurringar för det här inlägget men jag tror att folk som inte är med i visan själva har glömt bort hur det är att festa under en nollning. Jag tror våran ytterst selektiva minnesbalk väljer bort de minnena. Gruvliga bakfyllor bleknar med tiden. Bra eller dåligt men så är det.
Nåja för att komma tillbaka till min poäng. Jag tror att det som behöver attackeras är det som ger upphov till ATT man dricker. Inte själva drickandet i sig. Putsa bort all sorts "obligatorisk" alkoholinblandning i nollningen/insparken för då kan man enklare avgöra själv vad man känner för. Det är som att vi glömmer bort att grupptryck behöver inte vara tio människor som står och skriker på en liten stackare att denne ska klä av sig och springa näck runt huset. Det är lika mycket att när man säger att man är nykter och inte dricker något för kvällen (reaktioner jag stötte på så sent som i måndags) blir folk grundligt förvånade och frågar "VARFÖR DÅ?!". Inget ont om dessa personer. Absolut inte. Men det visar tydligt att det "normala" är att man super och inte förens vi har fått bort den normen kan vi egentligen minska alkoholintaget till en nivå som är acceptabel.
Alkohol har fortfarande en "cool" stämpel som sitter hårdare än Fantomen märket på skurkar.
// Bex
