Bär din självinsikt som ett rättfärdigande medel mot vett och etikett.... pucko!

Nästa gång någon säger att de är ett svin. Tro dem.
Det är lustigt hur det blir okej att vara ett svin om man erkänner att man är ett. Fungerar samma koncept i andra sammanhang?
"Nej men du jag är kleptoman så om jag snor saker från dig så bli inte arg"
Eller inte.
Så varför är det okej att vara ett svin så länge man säger det? Det är väl helt enkelt inte okej att vara ett svin och vet man själv att man har sviniga tendenser så ska man väl göra något åt det istället för att bära sin självinsikt som en moralisk fana mot rättfärdigheten?
Samtidigt är det väl lite det som händer? Genom att säga att man är ett svin så får omvärlden skylla sig själva om de befinner sig i närheten? Jag tycker inte det. Jag tycker inte att självinsikt resulterar i ursäktlighet. Du kommer inte undan för att du erkänner. Det känns lite som en religös sak att göra.
Ångra dig och få guds förlåtelse. Men saken men det är ju att gud förlåter inte för han har aldrig fördömt. Fördömelse är en mänsklig sak, men nu ska jag inte sväva in på religiösa diskussioner.
Rättfärdighet är det som gäller. Att berätta hur man är och sen bete sig därefter är väl gott och väl och fint. Saken jag vänder mig emot är just att det inte  innebär en förändring. Skulle jag ha insikt i något drag hos mig själv skulle jag lägga ner tid och möda på att försöka förändra mig själv.

Nej från och med nu tror jag att jag ska ta dom på orden. Säger du att du är ett svin så får du helt enkelt utgå. Punkt SLUT!

Tänk om vi skulle använda samma system i rättsväsendet. Jaha men du sa att du var våldtäktsman när du träffade henne på krogen ja men då får hon skylla sig själv som följde med dig ut i skogen. Skäms på henne

// Bex

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0