Awesomeman97 kan slänga sitt twitter i väggen
Hej världen.
Som jag tidigare pratat om är vi anonyma och underbara idag. Vi är avskärmade från den riktiga fysiska omvärlden som aldrig förr. Hur härligt som helst. Vi kan sköta hela tillvaron med en dator och en internetuppkoppling och ett VISA kort. Hipp hurra nu slipper vi träffa varandra.
Det som är intressant hur vi spiller våra känslor genom twitter, bloggar, facebook "statusar" och underlines på msn.
Man heter inte längre "Awesomeman 97" utan snarare "awesomeman 97 - har haft en sjukt dålig dag och vill mest krypa upp och glo på en dålig film". Kan inte Awesomeman97 ringa awesomefriend och gå ut och dricka kaffe eller sitta hemma och titta på film? Kan inte Awesomeman97 ringa någon han känner och säga "hej dålig dag idag kom och häng?". Måste man som vän till Awesomeman97 hålla koll på hans twitter, blogg och facebook för att se till att man inte missar när just Awesomeman97 mår dåligt.
Vi bär våra känslor på utsidan i ett desperat försök till uppmärksamhet (eller? är jag ute och cyklar och missat något fundamentalt inom e-världen) kanske just pågrund av anonymiteten. Jag har själv gått in på någon community jag varit medlem på och någon har kommenterat min status och jag har känt mig "sedd". Sen inser man att personen i fråga kan ju faktiskt lika gärna ringt. Men hur ska den veta om det jag skriver är ironi eller seriöst menat. Eller riktat till någon särskild?
Jag är inte mycket för pratet om "den gamla goda tiden" men ibland blir jag den där tandlösa gubben med byxorna i midjan och en ful pipa i handen som pratar om att "det banne mig var bättre förr". När Awesomeman97 hette Jakob och twitter var vad man sa att fåglarna lät som till barn.
// Bex
(Awesomeman97 är ett exempel och hänvisar inte till någon verklig person)
Som jag tidigare pratat om är vi anonyma och underbara idag. Vi är avskärmade från den riktiga fysiska omvärlden som aldrig förr. Hur härligt som helst. Vi kan sköta hela tillvaron med en dator och en internetuppkoppling och ett VISA kort. Hipp hurra nu slipper vi träffa varandra.
Det som är intressant hur vi spiller våra känslor genom twitter, bloggar, facebook "statusar" och underlines på msn.
Man heter inte längre "Awesomeman 97" utan snarare "awesomeman 97 - har haft en sjukt dålig dag och vill mest krypa upp och glo på en dålig film". Kan inte Awesomeman97 ringa awesomefriend och gå ut och dricka kaffe eller sitta hemma och titta på film? Kan inte Awesomeman97 ringa någon han känner och säga "hej dålig dag idag kom och häng?". Måste man som vän till Awesomeman97 hålla koll på hans twitter, blogg och facebook för att se till att man inte missar när just Awesomeman97 mår dåligt.
Vi bär våra känslor på utsidan i ett desperat försök till uppmärksamhet (eller? är jag ute och cyklar och missat något fundamentalt inom e-världen) kanske just pågrund av anonymiteten. Jag har själv gått in på någon community jag varit medlem på och någon har kommenterat min status och jag har känt mig "sedd". Sen inser man att personen i fråga kan ju faktiskt lika gärna ringt. Men hur ska den veta om det jag skriver är ironi eller seriöst menat. Eller riktat till någon särskild?
Jag är inte mycket för pratet om "den gamla goda tiden" men ibland blir jag den där tandlösa gubben med byxorna i midjan och en ful pipa i handen som pratar om att "det banne mig var bättre förr". När Awesomeman97 hette Jakob och twitter var vad man sa att fåglarna lät som till barn.
// Bex
(Awesomeman97 är ett exempel och hänvisar inte till någon verklig person)
Kommentarer
Trackback
